My precious
Den här helgen gjorde min datakille något fint för mig. Han köpte mig en ny laptop och den är så fin. Silver och blå. Alldeles babyblå. Och så en fin väska till. Med blommor. Nya datorn är till skillnad från min gamla lite lättare och lite mindre, men framförallt mycket snabbare. Om den förra gick i 70 km/h som snabbast så går den här i 150. Minst. Det är en PC Notebook och jag är mycket nöjd med den.
Annars går dagarna lite långsammare nuförtiden eftersom jag blev av med mitt deltidsjobb förra veckan. Skönt på ett sätt och segt på ett annat. Men egentligen har jag en massa att göra innan jul. Leta lägenhet, göra mig av med lägenhet, sortera i förrådet, samla ihop grejer till loppmarknad, planera för flytt, förbereda mig för nytt jobb och massa annat som jag inte kommer på i skrivande stund.
Har bestämt mig för att ta det lugnt i funderingarna i alla fall och försöka att inte oroa mig för diverse tänkbara scenarion framöver. För det går liksom ändå inte att göra något åt. Jag styr varken över lågkonjunktur eller arbetsutsikter, men jag kan faktiskt styra över mina egna tankar. Och jag tänker banne mig inte låta rädslan hindra mig från att hoppas på det bästa.
Annars går dagarna lite långsammare nuförtiden eftersom jag blev av med mitt deltidsjobb förra veckan. Skönt på ett sätt och segt på ett annat. Men egentligen har jag en massa att göra innan jul. Leta lägenhet, göra mig av med lägenhet, sortera i förrådet, samla ihop grejer till loppmarknad, planera för flytt, förbereda mig för nytt jobb och massa annat som jag inte kommer på i skrivande stund.
Har bestämt mig för att ta det lugnt i funderingarna i alla fall och försöka att inte oroa mig för diverse tänkbara scenarion framöver. För det går liksom ändå inte att göra något åt. Jag styr varken över lågkonjunktur eller arbetsutsikter, men jag kan faktiskt styra över mina egna tankar. Och jag tänker banne mig inte låta rädslan hindra mig från att hoppas på det bästa.
Kommentarer
Postat av: Elisabeth Poring
Hej Syrran!
Du har så rätt i allt du skriver. Tankarna kan man styra över fast ibland kan det ju vara svårt... Men som en kompis brukar säga "det enda man får ta ut i förskott är lycka", ganska bra tycker jag... Hoppas allt går bra iaf. Jag lär mig jobbet mer o mer för varje dag samt lär känna fler på jobbet så det känns bra men tyvärr är de inte alltid så villiga att prata engelska även om de kan. Fast med mig gör de det, jag får väl försöka komma igång med franskan men e lite mkt annat nu. Ska ha lektioner senare.
Kramar!
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
