ninnami

Det är inte bara börsen som svängt upp och ner på sistone. Ketchupeffekten i förrförra veckan må ha fört med sig goda utsikter, men resultaten blev dessvärre inte lika goda. Jag landade som nummer tre till jobbet i Göteborg och brädades av en engelskman till jobbet i Stockholm. Även reklambyrån i Örebro visade sig bara talk the talk men inte walk the walk (fastän jag misstänker att det var mina arbetsprover som inte höll ända fram). Förhoppningar som följs av nederlag känns alltid hårda, men precis som med börsen vet man aldrig vad som händer härnäst. Det kan både gå upp och ner.

I mitt fall gick det lyckligtvis upp veckan efter plattfallet. Helgen kändes extra tung, men lyftes upp av en frisk norrlandsfläkt på besök (som dessvärre nog inte blev så upplyft av mig denna gång). Veckan som följde bjöd inte på så många överrasknigar förrän torsdagen kom och telefonen ringde. Ännu en rekryterare hade sett mitt CV på Monster och undrade om jag var intresserad av en konsulttjänst.

Jag fick träffa honom samma dag och redan dagen efter var jag på plats för en intervju hos företaget i fråga. Där möttes jag av en jättetrevlig kvinna och hennes positiva personlighet i kombination med en mycket intressant arbets- och företagsbeskrivning fick mig att känna att jag verkligen skulle kunna platsa där. Tydligen upplevde hon detsamma för när det var dags att gå berättade hon hur bra hon upplevt mötet med mig och att hon med 99% säkerhet skulle be rekryteringsfirman att skriva kontrakt med mig.

Under fredagseftermiddagen ringde rekryteraren upp två referenser till mig men kunde inte lämna något konkret besked eftersom kvinnan inte kunde nås och verkat gått för dagen. Därför har jag inte kunnat göra annat än hålla tummarna över helgen och hoppas på det bästa imorgon. Förhoppningsvis får jag ett positivt besked och om/när jag fått det ska jag berätta mer om jobbet. Tills det har jag lärt mig att inte ta ut något i förskott för man vet aldrig vad som händer. Precis som med börsen.

Trackback-URL för detta inlägg: